Utgåva 4
26-5-2025
Notera: Det här är en gammal Östra Löken artikel som inte strävade för samma nivå av profesionalism som Löken nuförtiden gör.
Insändare
Varje dag när jag ska äta lunch är det som att gå på ett pendeltåg i rusningstrafik. Det är folk ÖVERALLT. Man kan knappt röra sig och värmen kväver en ju! Och sen, när man stått i kö i 20 minuter, så finns det ingenstans att sitta! Jag fick sitta på golvet under trappan en dag för det var fullt, och sen kom jag sent ändå. Jag tycker vi kan slopa ekonomiprogrammet, så att det blir färre elever när jag ska äta.
Ni vet den där känslan som man får varje måndag? Den där obotliga attraktionen till slutet på arbetsveckan. Just idag känner jag den upphöjt till hundra! Jag måste erkänna att jag knappt kan bärga mig tills jag får slita av alla textilier från labbarna när jag kommer hem från skolan på torsdag, och inte sätta på mig dem igen förrän måndagen är igen...
Kära östra löken läsare! Vi är två tjejer som skriver i ärende om att sudokut från förra veckan var ALLDELES för svårt. Vi vill bara säga att vi saknar och uppskattar de gamla sudokuna. Alla har inte samma hjärnkapacitet som dessa giriga naturare som har klagat på sudokuts svårighetsgrad...
Efter månader av observation och lätt traumatiska fältstudier har jag nått fram till en vetenskapligt tveksam men känslomässigt korrekt slutsats: naturkorridoren på Östra gymnasiet bör sprängas. Detta förslag grundar sig på noggranna analyser...