Insändare
Kunskap är makt
Det sägs att kunskap är makt. I Sverige har vi uppenbarligen bestämt oss för att makt räcker alldeles utmärkt utan den där besvärliga kunskapsdelen.
Ta till exempel energi- och näringsminister Ebba Busch, utbildad i freds- och konfliktkunskap. En passande bakgrund, får man anta, när man ska medla mellan arga elkunder och ännu argare elkraftbolag. Men det krävs uppenbarligen ingen sakkunskap om till exempel kärnkraftverk.
Sedan har vi Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister som gått enstaka kurser i statskunskap på eftergymnasial nivå. Statens kunskap, alltså inte naturens. För vem behöver egentligen förstå klimatmodeller när man kan förstå opinionsmätningar?
Utöver dessa två har vi bland annat: Konstnärsutbildade sjukvårdsministern Elisabet Lann, Gymnasieutbildade Infrastrukturministern Andreas Carlson, Juristen Bohlin som fått bli civilförsvarsminister.
Resultatet blir poetiskt: beslut som bygger mer på känsla än kunskap, på retorik snarare än på forskning. Men det kanske är det som är den västerländska vägen - ett samhälle där man inte behöver vara expert för att få bestämma, bara tillräckligt bra på att låta som en.